Ibland borde man inte behöva gå upp..
Minsta dottern vaknade när maken gick upp - alldeles för tidigt! Efter en stund gick hon ner till TV-n, som vrålade ut Bollibompa på högsta volym. Då skriker hon "Det är för högt!!! Jag kan inte sänka!!!". Sedan var alla vakna = )
Eftersom hon vaknat för tidigt blev det vanliga trotset än mer intensivt. För varm tröja, fel av mig att vilja byta ut kläderna till något annat. Diskussioner (= högljutt skrik) om allt hela tiden, fel ordning på påklädning, fel av mig att inte hjälpa till, fel av mig att hjälpa till, för kallt utan nattblöjan, för kallt med strumpbyxor, ska hälla juicen från 2 literspaketet själv, vill ha bröd vi inte har hemma... OCH eftersom hon gick hem från dagis igår i overall (utan att få med jackan hem) så var det overall som gällde i morse - men icke för fröken "prinsessa pirat" (som hon kallar sig när hon klär ut sig i fina prinsesskläder och högklackat men med krok, ögonlapp och svärd)- Hon skulle ha jacka annars blev hon för varm minsann, men inte nog med det när hon hittade en jacka hittade hon också fruktansvärt sandiga överdragsbyxor som skulle på... Det fick hon inte och det hördes över hela samhället... ja sådan var starten..
Men det fina med små barn är att precis sekunden efter att jorden rämnat under deras fötter så svänger det och så är de helt lugna och harmoniska igen medan en annan känner sig som en urvriden unken disktrasa. Varför går jag alltid in med alla resurser för att få ordning i kaoset för att sedan utan att behöva göra något se det vända av sig själv??
Lite vacker musik till underbart sceneri till mig och alla andra som behöver lite vacker stilla harmoni så här på morgonkvisten.
Må så gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.